spela mig

"3 långsamma andetag och på sista utblåstes trycker du av

Track it. Ambush it. 

Hela världen är idag en simulatorn. Annika von Hausswolff

Missbruk hemma. Det spelar kanske inte någon roll hur vi har det, utan mer hur vi tar det. 

Leo Razzak. Sommarprat. Missbruk. Fasader. 2013

Filma mig själv, halvnaken, mot en vit vägg när jag tittar på kriget. Spelar kriget. Leker kriget. Blir kriget. 

Krigen är uppbyggda som spel. Eller tvärtom. Är du duktig får du medalj, blir befordrad, belönad, stiger i rang. Är skolan likadan? Duktig betyder bra betyg och högre rang? Det är liksom lek i allvaret och allvar i leken. The Pacific. 

Det värsta när ja behandlade de sårade från första världskriget var inte köttsåren, utan det att deras själar hade slitits ut. 

Du vet hur jag är, ja försöker att inte tänk. 

Händer set så händer det. Döden.

A beautiful mind. 

Spelteori. För att vinna krävs det att man gör det som är bäst för gruppens medlemmar + det som är bäst för hela gruppen. Blondinen. 

Lone wolf

John Nash is a loose canon.

"Va tror du, att din make en matematiker utan militär utbildning jobbar åt FBI som spion och flyr från ryssen. Eller, att han förlorat sitt grepp om verkligheten? 

Enda sättet för mig att hjälpa honom är att visa på skillnaden mellan det som är verklighet och vad som är hans fantasi. "

1.11in i filmen.

John letar mönster överallt. 

"Mardrömmen med schizofreni är att inte veta vad som är verkligt/sant och vad som inte är det." Sjukdom. Krigsveteraner. Kriget är nära Nash också. Ryssen. Bomben. Lösa problemet, faran, kriget.

Jag behöver dig nu, soldat." 

 klippt från min anteckningsbok i telen. 

jag kommer gå all in från och med nu. jag tänker inte tänka uppsats utan spel. jag vill få belöningar, stiga i graderna och bli bättre och bättre i mitt rörelseschema. jag tänker mig leka mig fram till allvaret och när allvaret kommer använda det i leken. det känns som att vi är flera i gruppen som inte verkar tycka att detta uppsatsskrivande är så roligt, kul, lek, utan snarare som en tyngre börda, ett måste. jag vill lura mig själv här. jag vill lura gruppen. för att vi som individer i gruppen ska lyckas + att gruppen ska lyckas behöver vi utarbeta en strategi som fungerar för oss var och en samtidigt som gruppen överlever och klarar sig till slutet. börja se det som ett spel istället för 25 sidor av rent helvete.  ämnet är ju något jag är intresserad utav, något som jag jobbat med i gestaltningen, processat mig framåt, tagit beslut, bra som mindre bra för att sen fortsätta. jag vill se detta som ett test. en lek framåt till en uppsats bestående av ett visst antal papper som befodrar mig att fortsätta spela på nästa nivå, och nästa, och nästa. till slut ska jag varva det. för att varva det behöver jag bara gå in i spelet lika mycket som jag gick in i gestaltningen, då blir det inga problem. fram till slutdatum kommer jag spela, skriva och gestalta 24/7. i spel finns fusk. A+B+<-<-+->->+A. frågan är bara vad som är fusk och inte taktik eller verktyg. 

jag fortsätter på level 3 med mina böcker, hitta ett mönster som stämmer med min uppgift, mitt problem, och lös sidorna. sen level 4.