det tog emot. jag har öppnat programmet och bekantat mig med det tillsammans med min nya wacom. pennan är inte helt fixerad vid näven än. men snart. likaså programmet.
det är med forsatt blandade känslor jag jobbar vidare. jag tittar på tutorials, gör lite. tittar på en till, gör lite till. ja, man kan göra väldigt mycket. ja, man kan göra om det hyfsat fort om något går knas. nej, ja kommer inte upp i den nivån som ja skulle vilja på bara några timmar. jo, ja kommer sansa mig och inse begränsningarna.
jag tänker att jag blir frustrerad för att jag vet att jag en gång kunnat 3d. en gång velat 3d. det är som han i videon ja såg för någon månad sen, som ska lära sig cykla med styret som svänger åt fel håll. han vet hur, men musklerna gör det inte. men han gnetar på. sen en dag, smack, då kan han. han cyklar så ett tag. för att sen, gå tillbaka och cykla med en vanlig cykel igen. och då vart det knas, hans balans är åt helvete, huvudet vet men kroppen vet ej. men han gnetar på och rätt som det är så händer ngt och han lyckas cykla igen.
jag orkar inte gneta på lika mycket som cykelmannen. denna typ av animation är inte min väg i höst. ja ska kolla va google säger om modellering och animering via ipad kanske. främst eftersom det är det verktyget mina elever kommer ha tillgång till i höst + att appar måste vara väldigt användarvänliga och enkla att använda för att folket ska orka med det.
jag bygger i blender. bygger utsidan på huset där altanen ska göras i sommar. bygger min nu röda bod som ska bli svart. det vita stora huset och det gröna som får agera gräs.
animationen får växa fram imorgon. inte idag. idag ska det kanske letas lite växter att exportera in. ljussättningen kommer innan det renderas på torsdag.
jag bråkar med programmet, kontrollerna sitter inte, många verktyg är på fel plats och heter fortfarande olika saker än ja är van vid.
renderingen blir inte heller den som jag vill. men jag släpper det. det är inte det primära. det primära är att lösa uppgiften, inte att få det exakt som jag vill ha det i huvudet. jag släpper garden och inser att det är ok, iaf från min sida, att inte jobba med det perfekta.
återkommer med mer när animerandet börjar imorgon. nu, åter till att sova bort febern som däckade mig igår.
peacetecken.
/S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar