24 okt. 2010

Det va den gubbveckan det.

Den långsammaste veckan hitintills och inte en vecka som gått i rasande fart som ja hörde i klassrummet i fredags. ;) Jag märker själv att ja trivs bättre som det varit tidigare, mer fart. Det är ju dock så att man lär sig ändå men jag känner rent krasst
att jag skulle kunna lärt mig det på ett annat sätt än att sitta och försöka inte somna genom att sitta och kladda i blocket eller på det stora grå pappret(det är helt underbart att få kladda på en så stor yta, man får plats med så jvla mycket) som jag hittade häromdagen.

Jag lär mig av dessa herrar eftersom jag har en respekt inför deras kunnande, dock kan respekten bli lidande och minska om de inte visar sitt kunnande på ett intressant sätt. Detta är något som jag kommer på mig själv att tänka på under många av föreläsningarna som man är på. Hon gör si och så, så ska ja inte göra eftersom man kan störa sig på detta. Han pratar sövande. Att söva folk ska inte vara mitt mål när jag själv står där i klassrummet. Så som han gör, så ska jag också försöka göra. Han fängslar mig genom sin kompetens i ämnet. Han är intresserad av det han jobbar med och han lyckas få mig minst lika intresserad, bra jobbat, det ska vara mitt mål, göra eleverna intresserade och inspirerade.

Jag blir även provocerad av dessa föreläsare som vi haft i veckan och det visar sig i anteckningsblocket här nedan. Att försöka inbilla mig att lärare ute i kranskommuner eller i mer utsatta områden skulle vara bättre än de tex inne i stan är inte bra. Varför skulle det vara så? Eller bör man säga så för att lärarna som jobbar på skolor i tex Angered(vilket var exemplet som han tog upp) ska orka jobba kvar? Vad säger att det är lättare att jobba på en skola där kraven från eleverna och inte minst FÖRÄLDRARNA är tokigt höga än på en skola där det finns många elever som inte ens får ett betyg i nian? Hur kan man liksom påvisa vilka lärare som är bäst? Nä, ja får det inte att gå ihop. Ta tag i mig nästa gång ni ser mig om ni har något svar på denna fråga. Jag skulle så gärna vilja bredda min uppfattning och testa mina argument.
Att jag blir provocerad är kanske för att jag inte tror att jag kommer jobba där ute i Hammerhill eller liknande, och som alla vet så är ju jag en utav de bästaste av lärare, även om jag inte jobbar där. :)




En annan sak som fick mig att tagga till över en lunch i veckan var snacket om SD i skolan. I enkäter framstår det tydligt att en stor del, 12 %, av lärarna i Sverige faktiskt stöder dessa. Om vi nu lever i ett demokratiskt land så borde vi väl kunna möta dessa på ett annat sätt. Ta hellre en argumentation istället för att säga att dem är dumma i huvudet.
Att underskatta dem är ett stort misstag, kanske det största.
Det jag menar är att vi som lärare ska var professionella. Med det menar jag att vi inte ska predika för den politiska ådra som vi har utan vara öppna och visa på bredden. Det samma borde gälla religionslärare. Min lärare i religion på gymnasiet var kristen upp över öronen och 80% av undervisningen gick ut på att predika om kristendomen. Jag vart förbannat och ställde till med både det ena och det andra och tog diskussioner där jag framförde min åsikt om att jag ville veta mer om alla. Det tyckte hon inte om, men jag är av den åsikten att den bästa religionsläraren kanske är den som inte tror på något men som är intresserad av allt. Men är man nu i kyrkan varje söndag så ska man nog vara proffsig när man står inför en klass med unga människor som trots allt låter sig påverkas av det som vi säger. Att det inte syns på skolorna att så många lärare faktiskt röstar på SD är kanske för att de är professionella? Förstår ni vad jag försöker säga, eller är jag för luddig?

Nä men åter till männen som pratat till oss under veckan, ja jag lär mig en massor av de många kloka ord som dessa två delar med sig av. Att vara förberedd på allt som kan hända i ett klassrum tar inte bara en, utan kanske två livstider att bli. Eller så är det så att man aldrig kan bli fullärd i förberedelser men man kan alltid jobba för att bli. Att vara flexibel och lyhörd inhör gruppen och den enskilde individen är viktigt för att få den respekt som alla talar om. Pondus är inget man kan lära ut säger vissa. Det kan man visst säger jag!





Ehh, faan va mycket snick snack det blir i denna jvla bloggen.. :/
Nu lägger ja ner för idag, fast inte riktigt än.

Ett tips på en liten inspirationsblogg(ja jobbar mkt på inspiration) kommer här.

Nä gubbar e härliga varelser, att säga att ja längtar dit är väl fel men dessa gubbar verkar ha det så jvla gött i plurret. Uppfinnaren är min favorit, kreativ som tusan. Över 150 patent, det är faan inte dåligt.

2 kommentarer:

  1. Jag tror iofs att det lärarna menar med att lärarna i kranskommunerna är "bättre" handlar om att de i regel är dels högre utbildade, sen indirekt "mer" engagerade i sitt arbete just för att det kan vara en jävligt tuff situation att undervisa för elever som kanske inte kan språket etc.

    SvaraRadera
  2. jo förmodligen är det så som du säger, men jag stör mig lite på mig själv att jag inte sa något med en gång så att man kunde fått ett svar eller iaf tanken bakom det han sa. :/

    ja ska då vara en av de bättre som inte nödvändigtvis jobbar i kranskommunerna :)

    SvaraRadera