4 maj 2011

81. morgonljus


jävla barcelona och domarhelvete. var bara tvungen att få ur mig det! 
så, nu kan vi återgå till verkligheten.

helt underbart att slippa ställa klockan på väckning om morgonen. skönt också att vakna av sig själv och känna sig utvilad trots att klockan stod på 8.04. nu börjar det jobbiga. ska ja fota eller inte. ja. nej. ja. å va skönt me sol ute. fint ljus genom persiennen. fuck, ja vill inte, men ja borde nog. få det bara gjort för helvete. om det är någon som ska börja fotas så är det nog fan ja. ja gört. nu. andas konstigt, andas tungt.

(ok, ja varnar redan nu för lite hud och hår, om ni väljer att klicka er vidare.)





fy faan va jobbigt detta är. fota sig själv. det luriga är att det känns helt ok att visa bilderna till skillnad från att skjuta dem. jag har ju då iof valt vinklar, komposition, ljus och beskurit dem med mera som gör att ja fortfarande har lite kontroll. ja vet inte. krångligt det där. fast å andra sidan så har ja valt att lägga upp min hud på molnet nu och då är ju kontrollen för alltid förlorad. vem som helst kan plocka ner huden och sitta och titta på den i all evighet till oändligheten. fan. ja ja. så är det. ja är ju liksom inte först med detta, även om det känns så. det är ju trots allt första gången det sker i min värld och för min egen del. släpp det bara. let it go. ska det någonsin kunna formas en kalender så är väl detta ingenting att hänga upp sig på.


jag kommer från en ö och är grabb

island är också en ö och i sigur rós finns det bara grabbar(tror ja)

ser ni likheterna? det gör ja. 
underbart. vackert. inspirerande. varsågoda.









snö. titta. där utanför. snö utanför fönstret. kul att något rör sig. va fan hände där? jaja, låt det snöa en stund då. det är bara att gilla läget. det är väl inte första gången i världshistorien som det snöar i maj.



skjutandet har således startat, men målandet lever kvar. biter sig fast. kan inte släppa mina stora bigass-dukar som ja sakletat fram. av fotandet kom det fram nya bilder att måla fram i kulörta färger på stor vägg. skönt. att hänga i ateljén sittandes på min pall utan kläder känns inte ett dugg jobbigt eller obekvämt. varför gör det inte det? jvla ego. eller? 









imorgon är studion bokad. frågan är bara va ja ska göra där. funderar på ateljén istället, eller kanske starta i källarn för att sen förflytta mig uppåt. 

ja ska iaf börja måla på min fyrkantiga pillefjong imorgon. det blir i form av pixlar i större format så att man slipper detaljerna, då kan ja rikta in mig på färgerna som Spånken gärna delar med sig utav. vi ska dela på våra färger, om än bara för en dag. spännande. gråa toner, samt vitt och svart som anger styrkan och tyngden.

när ja va hemma på öa o helgen så pratade ja me mor och far om just mina principer. varför har just dessa fastnat i mitt huvud? är det verkligen bara ja som lever efter principer eller är det jantelagen som format mina och alla andras? jag tror ju eller iaf trodde att det vart precis så som Lisa förklarade när hon pratade om sin synestesi, så här ser väl alla på färger och bokstäver. eller? principer lever väl alla efter. eller?

eh, ja vet inte. skit samma. ja har mina egenskrivna regler som jag trivs med men som jag då och då bryter emot. jag är ju ändå så pass medveten om dem att ja kan finta bort dem om ja måste eller vill. de hämmar mig inte särskilt mycket. tex det som jag brottas med nu. när faan skulle ja varit inne på att fota mig i bara mässingen? hur skulle min princip hämma mig här? är det det privata som ja värnar om nu igen? min integritet? framtiden? varför liksom? kul grej. att blåsa bort det med kul grej kanske funkar, en stund iaf.


nä starkare än så är mina argument. jag vet att de håller. även under ett framtida föräldramöte där den 14 år gamla kalendern från 2012 hätskt ska diskuteras och min fortsätta framtid som lärare bestämmas. kom då, tänker ja, kom. försök välta mig. ja är förberedd.

det va ju bara en kul grej liksom.

tja.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar